Städning		Cleaning
Städning är en av de viktigaste traditionerna i japansk kultur. I Europa hade de rika tjänstefolk till att städa och därför betraktas städning som ett lågstatusarbete. Jag har noterat att vissa européer vägrar att städa eftersom det är förödmjukande för dem. De har inget emot att laga mat, att tillverka eller att reparera saker – men de vill inte städa.		Cleaning is one of the most important traditions of Japanese culture. In Europe rich people had servants to clean and so cleaning is considered to be a low status job. I noticed that some Europeans refuse to clean because it is humiliating for them. They do not mind cooking and making or repairing things but they do not want to clean.
Europeiskt klimat är i allmänhet varmt och torrt på sommaren samt kallt och fuktigt på vintern. Detta klimat gynnar inte bakterier så städning var inte så viktigt för hälsan. Det är därför som ändamålet med städning i Europa är att få det att se snyggt eller att bli mer behagligt.		European climate is basically hot and dry in summer and cold and humid in winter. This climate is not very favourable for bacteria so cleaning was not so important for health. That is why the purpose of cleaning in Europe is to make things look nice or to be more pleasant.
Japansk klimat är i allmänhet varmt och blött på sommaren samt kallt och torrt på vintern. Detta klimat gynnar bakterier och får små insekter att föröka sig på sommaren, och även på vintern kan fortfarande virus, döda bakterier och små insekter orsaka problem. Det är därför som ändamålet med städning i Japan varit att skapa en god miljö för hälsan. Det är därför som alla japaner inklusive fattiga var tvungna att städa. Skillnaden i ändamål har också skapat en skillnad i metoden att städa.		Japanese climate is basically hot and wet in summer and cold and dry in winter. This climate is very good for bacteria and small insects to grow in summer, and even in winter viruses and the dead bodies of bacteria and small insects can still cause problems. That is why the purpose of cleaning in Japan was to create a good environment for health. That is why all Japanese including poor people had to clean. The difference in purpose also created a different method of cleaning.
Den japanska andliga traditionen att "städa" inombords kallas MISOGI och är en av de huvudsakliga syftena med meditation. Det motsvarar den europeiska psykoterapin men med en annan teori och med andra metoder.		In the spiritual tradition of Japanese culture, cleaning inside oneself is called MISOGI and it is one of the main purposes of meditation. It corresponds to European psychotherapy but with a different theory and methods.
Det finns många sätt att tillämpa MISOGI men en av dem är att städa huset eller dojon för hand. Det är mycket viktigt att städa med en fuktad trasa. Det finns flera skäl till det.		There are many ways of MISOGI but one of them is cleaning the house or dojo by hand. It is very important to clean by hand with a damp cloth. There are several reasons for it.
Det är en allmän uppfattning att Europa utvecklar dualism. Dualism betyder ja/nej, bra/dåligt, plus/minus, positiv/negativ, etc. Nästan alla japaner anser att denna dualism kan orsaka konflikter inom och utom sig själv och de försöker därför finna en lösning genom att skapa enhet. Den typiska uppfattningen är; "Det fullständiga universum är ett. Sedan skapade två motstående krafter dualismens relativa värld." Detta visar det typiska misstaget med mycken japansk och kinesisk filosofi. Detta misstag är en mycket djupgående misstag som bör påvisas och korrigeras.		There is a common idea that Europe developed dualism. Dualism means yes/no, good/bad, plus/minus, positive/negative, etc. Almost all Japanese people think that this dualism can cause conflict inside and outside oneself and they try to find a solution by unification. The typical idea is, « The absolute universe is One. Then two opposing forces created the relative world of dualism. » This shows the typical mistake of most Japanese and Chinese philosophy. This mistake is a very profound mistake which should be pointed out and corrected.
Det är sant att dualism skapar onödig konflikt och onödiga missförstånd men lösningen är inte att skapa en enhet. Dualism baserar sig på kartesiska koordinatsystemet. Om man drar en rät linje och väljer en punkt på denna linje så kallar man den högra sidan om punkten för plus och den vänstra för minus. Detta är det fundamentala matematiska uttrycket för dualism. Då blir +1-1 = 0 och -(-)1 = +1. Denna logik har påverkat vårt språk. Inte bra betyder dålig. Icke dålig betyder bra. Det är problemet med dualism.		It is true that dualism causes unnecessary conflict and misunderstanding but the solution is not unification. Dualism is based on the Cartesian coordinate system. If you make a straight line and put one point on the line, you call the right side of the point plus and the left side minus. This is the basic mathematical expression of dualism. Then +1-1 = 0 and -(-)1 = +1. This logic came into our language. Not good means bad. Not bad means good. This is the problem of dualism.
I verkliga livet finns tre kategorier; dålig, inte dålig och inte bra, samt bra. Det är därför som "inte dålig" ej betyder "bra" i verkliga livet. "Inte bra" betyder ej heller "dålig". Man kan redan se att vårt språk baseras på dualism.		In the real world there are three categories, bad, not bad and not good, and good. That is why not bad does not mean good in the real world. Not good also does not mean bad. You can see that our language is already based on dualism.
Det finns en tanke med hygien. Den är att bli av med saker som är dåliga för hälsan. Denna uppfattning om hygien är också baserad på dualism. Man tror att kan skapa en god miljö genom att bli av med dåliga ting. Man använder logiken att INTE DÅLIG betyder BRA. Det är förvisso viktigt att bli av med dåliga ting men det är inte tillräckligt. Vi måste skapa en god miljö.		There is an idea of hygiene. It means to get rid of things which are bad for health. This idea of hygiene is also based on dualism. They think that they can create a good environment by getting rid of bad things. They use the logic of NOT BAD means GOOD. It surely is important to get rid of bad things but that is not enough. We have to create a good environment.
Livet är i grunden kemi. Man kan notera att vetenskapen utvecklades först ur kemi. Det är först efter Newton som fysik blev basen för modern vetenskap. Idag är kemi också baserad på fysik. Emellertid är äkta kemi oberoende av fysik. Det är ett stort misstag i modern vetenskap att allt ska förklaras med fysik. Kemi baseras på JONER. De flesta livsformer baseras på vattenjoner. Vatten joniseras mycket lätt och det är därför som vatten är grundläggande för liv. 2H2O blir H3O+ och OH−. När det är mycket vattenjoner i luften så gynnar det god hälsa. Så grundläggande för att skapa en god miljö är att skapa fler vattenjoner.		Life is basically chemistry. It has to be noted that Science first developed with chemistry. It is only after Newton that physics became the basis of modern science. These days chemistry is also based on physics. However real chemistry is independent of physics. It is a big mistake of modern science that everything should be justified by physics. Chemistry is based on IONS. Most life is based on water ions. Water becomes ionized very easily and that is why water is the basis of life. 2H2O becomes H3O+ and OH−. When there are a lot of water ions in the air, it promotes good health. So the basic way of creating a good environment is to create more water ions.
Korrekt luftfuktighet är viktigt för att skapa vattenjoner. Om luften är för torr blir det färre vattenjoner. Om luften är för fuktig kommer vattenpartiklar i luften att skapa en stor droppe så det blir mindre yta som är i kontakt med luften, vilket resulterar i färre vattenjoner. Bäst luftfuktighet är mellan 50 och 70 procent.		Correct humidity is important for forming water ions. If the air is too dry, there are less water ions. If the air is too humid, water particles in the air make a big ball and so there is less surface area in contact with the air, resulting in less ions. The best humidity is between 50 and 70 percent.
En andra faktor är materialet på husets insida. Material som tillåter vatten att passera in och ut är trä och gips. Dessa två material har använts för hus i hela världen. När luftfuktigheten är hög absorberar de vatten och när luften är torr så avlämnar de vatten till luften. När trä och gips avlämnar vatten till luften så skapas också vattenjoner. Det är därför som trä och gips är mycket bra för hälsan. Gips ger ofta en kemisk ånga, vilket är dåligt för hälsan. Metall ger nästan ingen kemisk ånga så metall är inte dåligt men heller inte bra.		The second factor is the material inside the house. The materials which let water come in and go out are wood and plaster. These two materials were used for houses all over the world. When humidity is high, they absorb water and when the air is dry, they give water to the air. When wood or plaster give water to air, they also create water ions. That is why wood and plaster are very good for health. Plastic often gives a chemical vapour which is bad for health. Metal gives almost no chemical vapour so metal is not bad but not good either.
Den tredje faktorn är vind. När det är tillräckligt mycket luftfuktighet kan vinden bryta upp dropparna av vattenpartiklar och därigenom skapa joner. Det är därför som vind är att föredra när luftfuktigheten är hög.		The third factor is wind. When there is enough humidity in the air, wind can break the balls of water particles and thus create ions. This is why wind is agreeable when the humidity is high.
Den fjärde faktorn är städning med en fuktig trasa för hand. Friktionen av en fuktig trasa på ytan av vilket material som helst skapar vattenjoner. Det är viktigt att trasan inte är för våt. Man måste krama ur trasan kraftigt för att få ut allt extra vatten. Sedan är det viktigt att skura ytan med tillräcklig kraft för att bryta upp vattendropparna. Det vanliga europeiska sättet att använda en våt trasa på ett långt skaft är lönlöst därför att trasan är för våt och det blir för liten friktion. Väldigt ofta måste man använda en kemisk produkt för att få bort smuts och denna kemiska produkt är ofta dålig för hälsan. Det är därför som man måste använda endast vatten och skura energiskt med händerna. Man måste också använda båda händer för att bli av med extra vatten i trasan. Det är det traditionella japanska sättet och det är helt korrekt vetenskapligt.		The fourth factor is cleaning with a damp cloth by hand. The friction of a damp cloth on the surface of any material creates ions. It is important that the cloth is not too wet. You have to squeeze the cloth very strongly to get any extra water out of it. Then it is important to wipe the surface with enough force to break the water balls. The normal European way of using a wet cloth on a long stick to clean the floor is useless because the cloth is too wet and there is not enough friction. Very often you have to use a chemical product to get rid of dirt and that chemical product is often bad for health. That is why you have to use only water and wipe vigorously with your hands. You also have to use both hands to get rid of extra water in the cloth. This is the traditional Japanese way and it is quite correct scientifically.
Det är sant att det europeiska klimaten är så gott att detta japanska sätt att städa inte är en absolut nödvändighet. Likväl är det alltid bättre att skapa en god miljö för hälsan. Att städa för hand ger också ett tillfälle till meditation. Det är MISOGI genom städning.		It is true that the European climate is so nice that this Japanese way of cleaning is not absolutely necessary. Still it is always better to create a good environment for health. Cleaning by hand also gives an opportunity for meditation. This is MISOGI by cleaning.
Yoshigasaki Sensei, juni 2008		Yoshigasaki Sensei, June 2008
Översatt av Per-Åke Wilhelmsson